Gå till innehåll

Killar, bönor, pysar och sländor

Saltare killar och snyggare bönor möter ni sällan!

Innehållsförteckning

Damon Runyon är inte så värst känd idag, men på trettio- och fyrtitalet var han ett stort namn i U.S.A. Du kan ha hört talas om hans första samling historier, Guys and Dolls, från 1932. Det är en hoper historier kring det lite lätt ljusskygga klientelet som hänger i Manhattans många lönnkrogar, för detta utspelar sig under förbudstiden. Runyon excellerar i sina historier med välfungerande intriger, slangkryddad dialog och milt vansinne. Hans figurer är karikatyrer, men så välskrivna att du känner att de hade mycket väl kunna vara verkliga.

Exempel på Runyons stil.

På svenska kom boken 1951 som Killar och Bönor, översatt (naturligtvis, höll jag på att säga) av Birgitta Hammar, vår främsta Wodehouse-översättare, och förmodligen den enda som kunde hantera Runyons språk på svenska. Runyon jämförs också emellanåt med Wodehouse, både vad gäller förmågan att skriva snärtiga noveller och förmågan att skapa ett språk som är överdrivet på att det känns fullständigt genuint.

Killar och Bönor, Albert Bonniers Förlag 1951. Omslag av Olle Eksell.

Guys and Dolls låg till grund till en musikal med samma namn, som också filmades 1955 med idel toppnamn i rollistan; Marlon Brando, Jean Simmons, Frank Sinatra, och Vivian Blaine. När musikalen översattes till svenska, 1953 fick den först namnet Änglar på Broadway, medan filmen fick det aningen krystade namnet Pysar och Sländor. Det namnet fick också boken överta när den återutgavs 1963.

Pysar och sländor, Bokförlaget Aldus/Bonniers, Delfinserien, 1963. Omslag av Rolf Lagerson

Så, gillar du New York på trettiotalet, fantastisk dialog, och snärtiga historier skall du leta upp Damon Runyon på ditt närmaste bibliotek eller antikvariat.

På engelska finns Guys and Dolls i nytryck i trevliga utgåvor på Penguin Classics och Penguin Modern Classics – den sistnämnda tunnare och billigare.

Senaste